Industriell symbios – smart sätt att härma naturen

Sotenäs symbioscentrum i Sotenäs kommun sett från ovan.

Landets kanske främsta exempel på industriell och social symbios finns i Sotenäs kommun. Därifrån sprids nu kunskapen om hur företag kan arbeta smartare kring sina resurser.

När överskottsprodukter från ett företag, blir en resurs för ett annat, då kan man börja tala om industriell symbios. Det handlar om att samverka kring olika flöden för att minska miljöpåverkan och skapa nya värden.

– Det vi jobbar med är ett exempel på hur vi kan härma naturen och göra mer hållbara lösningar. Det är också ett mer lönsamt sätt att jobba. Får man ihop systemet blir det bra på alla sätt. Det kluriga kan vara att få ihop samverkans- och affärsmodell, säger Louise Staxäng Torbäck, symbiosutvecklare på Sotenäs symbioscentrum, i Sotenäs kommun.

Louise Staxäng Torbäck, är symbiosutvecklare på Sotenäs symbioscentrum i Sotenäs kommun.
Louise Staxäng Torbäck, är symbiosutvecklare på Sotenäs symbioscentrum i Sotenäs kommun.

Minskade utsläpp och ökad tillväxt

I Sotenäs kommun började symbiosutvecklingen med ett problem. Fiskindustrierna hade uppnått sina utsläppskvoter  av processvatten och övervägde att flytta från kommunen. Några lokala entreprenörer drog då i gång ett arbete för att rädda kvar industrin. Lösningen blev en biogasanläggning där restströmmarna från fiskeindustrin tas till vara och blir biogas, värme, och elektricitet som återförs till industrin. Omgivande lantbruk förses med kravgödsel och processvattnet renas. Genom denna satsning kan industriområdet fortsätta växa utan att öka sina utsläpp och kommunen har kvar sina största arbetsgivare.

Fisksymbiosen uppskattas bland annat kunna minska utsläppen av koldioxid med 60 000 ton koldioxidekvivalenter per år, spara 164 miljoner kronor i avfallstransporter, bidra till 20 nya företag och många nya arbetstillfällen.

Symbiostänket digitaliseras

För att ytterligare vässa samverkan mellan företagen inom den industriella symbiosen utvecklar symbiosnätverket nu också en virtuell miljö, en IoT (Internet of Things)-plattform, som speglar symbiossystemet och dess olika värdekedjor. Plattformen blir ett sätt för företagen i nätverket att få överblick över olika flöden, samtidigt som systemet kan visualiseras för allmänheten och andra intresserade.

–Det är ganska mycket som händer. När vi har börjat att tänka i termer av symbios, så är det svårt att inte se nya flöden och vilja koppla på ännu fler spännande innovationer, säger Louise.

En del av besöksnäringen

Hållbar kunskapsturism, är ytterligare ett koncept som Sotenäs symbioscentrum nu utvecklar i samverkan med lokala företag. Målsättningen är att underlätta för fler att ta del och inspireras av, de många hållbarhetsinitiativ som pågår i området.

–Vi har lagt upp för studiebesök för att folk ska kunna komma och titta. Det är dels ett affärsutvecklingsben för företagen, dels ett sätt att hantera det stora intresset för den industriella symbiosen och andra initiativ.

Sotenäs symbioscentrum är också en part i projektet Samverkansplattformen för Biomarina näringar och delar där med sig av sina kunskaper och erfarenheter kring hur industriella symbioser kan byggas upp.

–Där arbetar vi med att inspirera genom workshops som kan starta tankarna kring möjliga symbioser i andra kommuner. Plattformen är toppen för att skapa överhörning som leder till mycket mer samverkan och nya kontakter som ger hållbar utveckling i Västra Götaland.

Vill du veta mer om industriell symbios? Se vår serie med föreläsningar!