Västra Götaland – en nod för den blå bioekonomin

Trålare och utsikt över havet med ljung i förgrunden

En stor andel av landets biomarina bolag finns i Västra Götaland och här puttrar av innovation och nya affärsidéer. Det visar en kartläggning som genomförts av Coest på uppdrag av Innovatum Science Park.

Under 2022 genomförde Innovatum Science Park, med hjälp av analysföretaget Coest, en nuläges- och effektanalys av den blå bioekonomin i Sverige inom branscherna sjömat och marin bioteknik. Analysen gjordes utifrån SNI-koder (svensk näringsgrensindelning) samt genom intervjuer med bolag i de aktuella branscherna, kluster- och innovationsstödsaktörer. Genom att analysera utvecklingen under tidsperioden 2015 – 2020 var målsättningen att hitta ett ”nollvärde” som framåt kan användas för utveckling och trendanalys inom den blå bioekonomin.

Platsen för biomarina företag

Västra Götaland sticker ut som en viktig plats inom biomarina näringar i Sverige. Inte bara för att Västkusten är en stark arena för marin forskning och innovation, men även för att en stor andel av landets biomarina bolag- och yrkesverksamma finns i regionen. Det finns också en stark entreprenörsanda med många nystartade bolag, i synnerhet inom odling/vattenbruk. Även kopplingen till akademin är en styrka med flera spin-off företag från forskningsprojekt och forskningsinstitut. Många bolag är dock små och den största omsättningen sker fortfarande inom den traditionella fiskenäringen samt inom några större blå förädlingsföretag.

Utmaningar att arbeta vidare med

Den blå bioekonomin är på uppgång och är finns stora möjligheter, men också utmaningar.

  • Gap i värdekedjan. Mer innovation och fler aktörer behövs inom bland annat beredning och produktutveckling. Inom regionen finns de allra flesta bolag idag inom primärproduktion (odling och fiske) samt partihandel och många nya bolag och startups inom odling och fiske får ofta ta ansvar för flera delar av värdekedjan själva.
  • Tillstånd och lagstiftning. Tillståndsprocesser, t.ex. för land- och havsbaserat vattenbruk, är idag flaskhalsar. Även om det finns nationella mål för uppskalning av den blå bioekonomin, så harmoniserar inte alltid lagstiftningen och tolkningar av dessa. Enskilda bolag fastnar i tillståndsprocesser och krångliga regelverk. Lagstiftningen är inte heller uppdaterad/anpassad till cirkulära affärsmodeller, vilket skapar utmaningar för utvecklingen av dessa.  
  • Automation och kompetensförsörjning. Inom den svenska sjömatsbranschen görs fortfarande många arbetsmoment manuellt. Här finns stor potential för ökad digitalisering och automation, vilket kan bidra till att göra sjömatsbranschen både effektivare samt attraktivare som framtida arbetsplats.  
  • Konkurrens och produktutveckling. För att skapa marknad för den nya blå maten krävs produktutveckling, marknadsföring och beteendeförändring hos konsumenterna. Även att slå sig fram i konkurrensen från andra länder, t.ex. Norge och Polen, som redan har stora marknadsandelar i Norden, är stora utmaningar för de nystartade blå företagen i Sverige.
  • Finansiering. För att den nya blå branschen ska bibehållas och blomstra så behövs även kapital och investeringar från såväl privat som offentlig/statlig sektor. Både fler riskkapitalister samt fonder och större möjligheter att placera pengar inom den blå sektorn behövs.

Är du nästa blå entreprenör?

Det finns ingen utmaning som inte samtidigt bär på en möjlighet. Den blå bioekonomin spås trots utmaningarna en viktig roll framöver. Fler företag behövs inom bl.a. beredning, produktutveckling och marin bioteknik – här finns hål att fylla och marknadsandelar att ta. Med gott om grön energi och ambitiös miljö- och djurskyddslagstiftning så har vi i Sverige har vi unika möjligheter att använda hållbarhet som konkurrensfördel.

Vill du veta mer?

Elsa Fries

Projektledare Blå bioekonomi