2021-11-01
Senast uppdaterad: 2022-01-10 11:42
– Vissa har ett garage, andra har ett labb med larver, konstaterar Nathalie Berezina, som inte tycker att studera insekter hemma på kammaren i Stockholm är märkvärdigare än andra hobbies.
Nathalie, som ursprungligen kommer från Frankrike, är kemist i grunden och har jobbat många år inom det industriella bioteknologiska fältet, med fokus på produktion av bioplast. Där kom hon på idén att insekter, som vaxmalen, kunde användas för att bryta ner plast – så kallade ”polymeriska material”. I andra änden av kedjan kan vaxmalen användas som gödningsmedel, men även som näringskälla för oss människor. Det är den här typen av hållbara kretslopp som Nathalie brinner för.
– Mitt största intresse är harmoni mellan mänsklig utveckling och naturen. Vi blir fler och fler individer på jorden och då kan vi inte tillåta oss så mycket avfall. Vi måste implementera cirkularitet, säger hon.
Sedan Nathalie gav sig in i insektsindustrin 2014 har hon arbetat inom flera olika sektorer, varav den senaste är rymdsektorn. Men varför beger sig en vetenskapskvinna, som brinner för hållbarhet på jorden, ut i rymden? Allt började 2020 när hon såg reklam för affärsidétävlingen Venture Cup med den nya kategorin: Rymdpriset. Syftet med priset var att uppmärksamma det nationella rymdprogrammet ESA-BIC Sweden, där Innovatum Science Park är en av fyra inkubatorer som hjälper rymdrelaterade startups.
– Jag tänkte att vår lösning var ganska originell och intressant eftersom den kunde erbjuda högkvalitativ färsk mat till astronauter, samtidigt som larverna tar hand om avfall, säger Nathalie.
Norbites start- och ändhållplats är jorden, men resan går via rymden. Den cirkularitet som är önskvärd på jorden är nämligen helt nödvändig vid rymdresor. Genom att visa på att det fungerar i rymden hoppas Nathalie att vi jordbor lättare ska ta till oss idén.
– Det kan vara svårt att introducera rester och sopor i näringskedjan, säger hon och syftar till att de flesta rynkar på näsan åt att knapra i sig plastätande larver.
Norbite vann Venture cups pris för bästa rymdidé och fick blodad tand. Samma år ställde de upp i Act in space hackathon, där olika team tar sig an samtidens utmaningar med hjälp av nya rymdlösningar. Tävlingarna ledde till uppmärksamhet från ESA-BIC och Nathalie blev kontaktad av Innovatum Science Park, som såg Norbites potential inom rymdsektorn. Hon beskriver kontakten som en ”game changer”.
– Entreprenörskap är en ganska ensam väg och ibland känner man sig som ett litet djur omgiven av vargar. Det finns massa olika fällor, som till exempel att folk vill få din idé gratis. Det gör att du börjar sluta dig, vilket blir kontraproduktivt eftersom innovation inte kommer från en stängd loop. Teamet på Innovatum Science Park är som en familj, vilket har varit fantastiskt. De är väldigt kompetenta och ivriga att hjälpa.
I början av 2021 ansökte Norbite till ESA-BIC:s rymdinkubator – en process Nathalie beskriver som komplicerad, men lärorik.
– Det får dig att tänka kring utvecklingen av ditt företag och i detalj skriva ner företagsmodellen, prioriteringar, styrkor och svagheter. Det fick färdplanen att klarna. Även om vi inte hade lyckats ta oss in i ESA-BIC så hade det varit en väldigt positiv övning, säger Nathalie, som återanvänt delar av ansökan vid flertalet tillfällen.
Att bege sig in i rymdsektorn har varit gynnsamt på en rad olika sätt. Nathalie pratar med stort engagemang om hur rymden tvingar oss att skifta perspektiv och öppna upp för nya sätt att tänka.
– Förhållandena vi har här på jorden, så som gravitation och vind, är så integrerade i oss att vi inte tänker på dem när vi arbetar. Att börja föreställa sig att dessa begränsningar inte finns är en utmaning som befriar sinnena.
Samtidigt finns andra förhållanden att ta hänsyn till i rymden. Hur ska vaxmalen kunna lägga ägg utan gravitation? Hur mycket utrymme behöver insekterna för att flyga? Att vara tvungen att förhålla sig till rymdkontexten har gett kunskap om vaxmalen som kommer att bli användbar även på jorden.
Nathalie beskriver även rymdsektorn som mer öppen för stora drömmar och långskott – något hon tycker gynnar deep tech-startups som Norbite, vars innovation kräver forskning, tid och stora investeringar.
– Ingen förväntar sig snabba utdelningar.
Även om kunskapen om rymdteknologi ökar och framsteg görs inom forskning och innovation är rymden fortfarande höljd i mystik. Många startups upplever rymdsektorn som svårtillgänglig och förbehållen mer högteknologiska företag. Nathalie hoppas att fler startups ska våga sikta mot stjärnorna.
– Alla vi rymdstartups är väldigt teknologiska, men vi är också stora drömmare. Det är viktigt, för det är först då det omöjliga kan bli möjligt. Rymdsektorn är kanske den sista platsen på jorden där vi får vara ”crazy scientists” och tillåta oss att drömma så stort.
