Vad kan företag vinna på att samarbeta kring energi?

Hur kan företag använda energi och elnätets kapacitet smartare genom att samverka? Det är en av frågorna som undersöks inom arbetet med industriella energigemenskaper i Vårgårda. När projektgruppen nyligen samlades på Chalmers låg fokus på nästa steg – att konkretisera vad som behöver undersökas och vilken nytta en energigemenskap faktiskt skulle kunna skapa för företagen.

En industriell energigemenskap bygger på tanken att företag kan få större nytta av sina energiresurser genom att se dem tillsammans. Ett företag kanske har lokal elproduktion, ett annat företag har möjlighet att lagra energi och ett tredje en verksamhet där delar av elanvändningen kan flyttas i tid.

– Det är lätt att fastna i vilka tekniska lösningar som är möjliga. Nu behöver vi vända på perspektivet och börja i företagens behov. Vad vill de lösa och var kan samverkan faktiskt göra skillnad? Det är de frågorna vi arbetar vidare med nu, säger Peter Berg, projektledare på Innovatum Science Park.

Men det är också här frågan blir komplex. Företagen har olika energibehov, produktionsprocesser och möjligheter att vara flexibla. Dessutom påverkar elnätets kapacitet, effekttoppar, energipriser, investeringar och regelverk vad som faktiskt är möjligt.

Från idé till konkret nytta

Projektgruppen arbetar nu vidare med att förstå var samverkan kan skapa verklig nytta. Kan företagens olika förbrukningsmönster komplettera varandra? Går det att minska effekttoppar eller använda lokal elproduktion bättre? Och vilken roll kan lagring och flexibilitet spela?

Utgångspunkten är företagens egen energianvändning. Först behövs en bild av hur mycket energi verksamheten använder, när behovet är som störst och vad som går att påverka. Det kan handla om att effektivisera användningen eller anpassa vissa processer så att de inte kräver lika mycket el samtidigt. Med den kunskapen blir det lättare att se vad företaget kan göra på egen hand och var ett samarbete kan ge ytterligare vinster.

Analyser och simuleringar behöver därför kopplas till konkreta frågor från företagen. Vilka åtgärder är möjliga utan att störa produktionen? Vilka investeringar krävs, och hur kan kostnader och nytta fördelas mellan dem som samarbetar?

Det är de sambanden projektgruppen behöver undersöka för att kunna bedöma när en energigemenskap är värdefull och vad som krävs för att den ska fungera i praktiken.

Flexibilitet blir allt viktigare

Efter projektgruppens möte deltog gruppen i seminariet ”Hur kan elpriserna utvecklas de närmsta 10 åren?” med Mia Bodin från Mivast AB, Arne Bergvik från Sigholm och Lisa Göransson, professor i energisystem på Chalmers. Moderator var professor Tomas Kåberger.

Seminariets frågeställning satte utmaningarna i Vårgårda i ett större perspektiv. Industrins behov av el väntas öka samtidigt som det är osäkert hur snabbt ny elproduktion kan komma på plats. Flera av resonemangen handlade därför om flexibilitet – möjligheten att anpassa elanvändningen efter när elen finns tillgänglig och vad den kostar.

Lisa Göransson visade hur flexibilitet kan påverka företagens faktiska elkostnad. För verksamheter som har möjlighet att flytta delar av sin elanvändning i tid kan det finnas en betydande skillnad mellan det genomsnittliga elpriset och det pris företaget faktiskt möter. Det gör flexibilitet till en viktig fråga, både för det enskilda företaget och för energisystemet som helhet.

Vattenkraft, vindkraft, batterier, värmelager och flexibel elanvändning kan tillsammans bidra till ett mer flexibelt energisystem. Mia Bodin lyfte också den snabba utvecklingen inom batterilagring och de möjligheter den skapar att flytta energi mellan olika tidpunkter.

För arbetet med industriella energigemenskaper blir frågan därför konkret, vilken flexibilitet finns hos företagen i Vårgårda och kan den bli mer värdefull om företagens olika förutsättningar ses tillsammans?

Företagens olikheter kan bli en tillgång

Just företagens olika förutsättningar är intressanta i det fortsatta arbetet i Vårgårda. Om ett företag har hög elanvändning när ett annat har låg, om det finns lokal produktion eller möjlighet att lagra energi kan det finnas vinster i att titta på området som helhet.

Nu kopplar projektgruppen samman företagens behov med analyser och simuleringar. Arbetet ska ge ett konkret underlag för att bedöma vilka samarbeten som är värda att gå vidare med och vilka investeringar som kan skapa nytta.

– För företagen handlar det om mer än att sänka elkostnaden. Smartare energianvändning kan också ge utrymme att utveckla verksamheten när elnätets kapacitet är begränsad. Arbetet i Vårgårda ska visa var samverkan kan göra den skillnaden och vad som krävs för att ta nästa steg, avslutar Peter.

Arbetet genomförs inom projektet EiVI – Energi i vår industri, som leds av Innovatum Science Park/Energikontor Väst, projektparter är Center of Innovation Vårgårda, Chalmers Tekniska Högskola, Chalmers Next Labs och finansieras av Energimyndigheten.

Projektgruppen för EiVi