Jämställdhet inom Skogsbranschen är vägen mot en mer inkluderande framtid

Agneta Larsson är verksamhetsutvecklare på naturbruksförvaltningen, Västra Götalandsregionen. Hennes arbete fokuserar på skog och livsmedel, hon driver även frågor inom jämställdhet för en mer jämställd skogsbransch. Jämställdhetsfrågan är något Agneta jobbat med tidigare med då inom teknik- och industribranschen.

På Naturbruksskolan i Svenljunga, där den skogliga utbildningen för två år sedan blev Teknikcollegecertifierad, arbetar man sedan ett år tillbaka tydligare med normer och jämställdhe samtidigt som man kontinuerligt arbetar med att skapa jämlika förutsättningar för eleverna på skolan.

-I Svenljunga har vi valt att ta avstamp i handledarutbildningen från Teknikcollege, där en modul fokuserar på normer och jargong. Modulen fungerade som introduktion både till verktyg inom Teknikcollege och frågan om jämställdhet för personalen säger Agneta.

Fokus på jämställdhetsutbildning
Fokus ligger på att jobba med personalen i första hand men flera initiativ är även kopplat direkt mot eleverna, detta för att säkerställa och möta marknadens behov. Bland annat samverkar Naturbruksförvaltningen med projektet Arena Skog. Skogens Yrkesnämnd (SYN) har fått medel för att ta fram en ny jämställdhetsutbildning för elever och entreprenörer som kommer att lanseras under hösten 2024. 

- Vi har anlitat jämställdhetscentrat Equality Development Center West Sweden (EDCS) som utbildare för personalen, de kommer även komma tillbaka i augusti. Med hjälp av deras expertis får vi ta del av aktuella fakta och kunskap.

Jobbet som görs i Svenljunga känns extra viktigt menar Agneta då skogsbranschen är en könssegregerad bransch. Just nu finns det många insatser att koppla an till.

Fokus på att skapa förutsättningar för kvinnor i skogsbranschen

Över lag i branschen jobbar man aktivt med att få in fler kvinnor på chefspositioner inom skogsbruk - vilket man också lyckats med numerärt. Men för att kvinnor ska vilja stanna inom skogsindustrin gäller det att skapa rätt förutsättningar. Agneta reflekterar över att man i många branscher tror att man kommit längre än vad man gjort. Detta är inte unikt och ser likadant ut i skogsbranschen.

- Det finns många normer och strukturer som gör att kvinnor i högre grad inte ger sig in i eller stannar kvar i branschen förklarar Agneta vidare.

På naturbruksgymnasiet i Svenljunga jobbar man bland annat med att synliggöra den egna jargongen och kulturen. Ett konkret exempel är arbetskläder och skyddskläder som standardmässigt görs efter en manlig kroppstyp. Det finns få företag som tillverkar den här typen av kläder för kvinnor och då är de oftast gjorda av finare kvalitet. Dels blir det dyrare att köpa kläder anpassade för kvinnor och det blir ytterligare en markör för kvinnor på en mansdominerad utbildning.

- Det blir ytterligare en markering att du som kvinna är annorlunda betonar Agneta. När man jobbar med de här frågorna blir det så tydligt att alla måste hjälpas åt. Det är inte bara skolor och utbildning som löser problemen, inte heller bara de stora företagen eller de små entreprenörerna, utan det är tillsammans vi gör skillnad.

Målet i Svenljunga är arbeta fram en gemensam värdegrund tillsammans med både personal och elever. Genom detta kan man utveckla metoder och få fram material för att kunna jobba kontinuerligt med jämställdhet.

- Skapar vi strukturer för att jobba aktivt med frågorna har vi lättare att dra nytta av och samverka med de olika initiativ som faktiskt finns nu och är kopplat till skog. Då tror jag att vi kan skapa en positiv förflyttning avslutar Agneta.