En undersökning av artiklar som publicerats inom området marin bioteknik under de senaste 20 åren visar att forskningsfältet växte kraftigt under inledningen av 2000-talet och att Göteborgs universitet är ledande bland de svenska lärosätena.
Marin bioteknik är ett tvärvetenskapligt och ämnesmässigt brett forskningsfält, där resultaten kan tillämpas inom så vitt skilda områden som medicin, livsmedel, bränslen och klimatåtgärder.
- Forskningen inom marin bioteknik speglar de stora samhällstrenderna, från att söka lipider och oljor för att göra biodiesel, till att undersöka verksamma molekyler för till exempel medicin och biologisk anti-fouling, till att det nu är stort fokus på dna-sekvensering för att spåra organismer i den marina miljön, säger Mattias Berglin, forskare på RISE.
Kina och USA störst
I den bibliometriska undersökningen, som genomförts av Bo Jarneving vid Göteborgs universitet på uppdrag av Maritima klustret och Samarbetsplattformen för biomarina näringar, har publicerade arbeten inom marin bioteknik mellan åren 2001-2020 inventerats och analyserats. Resultaten visar att Sverige ligger på en medelnivå när det gäller aktivitet inom forskningsfältet i Europa, medan i vår närhet är det främst Island och Norge som satsar mycket i relation till annan forskning. I absoluta termer, så har stora forskningsländer som USA och Kina överlägset mest aktivitet globalt.
- Kina använder sin forskning mycket mer för att kommersialisera och skapa värde av forskningen, bland annat inom antifouling och akvakultur. De hade 30 000 patent direkt kopplade till marin bioteknik, jämfört med mellan fem och tio i Sverige. Sedan vet man inte om alla patent går att kommersialisera, men ändå, säger Mattias Berglin.
Potential för samhällsnytta
Sverige har goda förutsättningar att utveckla både forskning och innovation på området. Dels har vi en lång kuststräcka och en unik havsmiljö som innebär potential att forska på sådant som inte finns på andra ställen. Dels finns stabil forskning inom marin bioteknik framför allt på Göteborgs och Uppsala universitet (de två ledande lärosätena enligt rapporten). Den mesta svenska forskningen sker idag med samverkan på ett internationellt plan och samarbetet mellan svenska akademiska institutioner och svensk industri har potential att växa.
- Forskningen kan vara med och skapa samhällsnytta. Rapporten visar att det absolut finns ett innovationskapital som kan utvecklas, säger Anders Blomberg, forskare på Göteborgs universitet.
- Det finns så mycket goda idéer, men vi behöver också se till att de leder fram till goda produkter, säger Mattias Berglin.
Forskning av god kvalitet
Den bibliometriska undersökningen har möjliggjorts med medel från projektet ”Samverkansplattformen för biomarina näringar” och den långsiktiga planen är att följa utvecklingen även framöver.
- Med undersökningen kan vi visa att det finns mycket spännande forskning som publiceras och att det har en kvalitet som måste tas på allvar. Framöver vill vi även inkludera patentdatabaser i våra undersökningar, för det är viktigt att resultaten omsätts och nyttiggörs i samhället, säger Anders Blomberg.