Sverige har pusselbitarna - nu behöver vi koppla ihop dem
En idé kan se lovande ut på papperet. Men vad händer när den möter verkligheten? Att skapa möjligheter att testa,…
2026-10-12
När ocean clusters, företag, entreprenörer och innovationsaktörer från flera delar av världen nyligen samlades på Island hos Iceland Ocean Cluster var en fråga hela tiden aktuell. Hur kan vi skapa större värde av havets resurser genom innovation, samarbete och entreprenörskap?
På plats från Innovatum Science Park var Sonja Andrén, innovationsledare inom blå bioekonomi. För henne var en av de starkaste insikterna från dagarna på Island inte kopplad till en enskild teknik eller produkt, utan till hur man byggt upp samarbetet mellan olika aktörer.
– På Island pratar man naturligt om att en fisk inte är en produkt, utan en resurs med många möjliga användningsområden. Det har gjort att man på Island, lyckats skapa innovationer inom allt från livsmedel och hälsa till material och bioteknik. Sverige har redan mycket av kunskapen och resurserna, men vi behöver bli bättre på att koppla samman aktörerna, säger Sonja.
Från marin resurs till nya affärer
Just synen på hela råvaran som en möjlig källa till värdeskapande är en viktig lärdom från Island. För Kristina Levan, affärsutvecklare på Business Region Göteborg handlar det också om att se möjligheterna bortom de traditionella användningsområdena. Hon tog också med sig flera insikter från Islandsbesöket.
– En viktig lärdom från Island är att se hela råvaran som en resurs - och varje sidoström som en potentiell affär. Det handlar om att gå från volym och relativt låga förädlingsvärden till produkter inom exempelvis hälsa, diagnostik, biomaterial, kosmetik och specialingredienser, säger Kristina Levan.
Här ser Business Region Göteborg särskilt intressanta möjligheter för Västsverige, i skärningspunkten mellan marina resurser, life science, livsmedel, material och industriell bioteknik. Det handlar alltså inte bara om att ta tillvara mer av en råvara. Frågan är också vilket värde som kan skapas av den, var det värdet uppstår och hur nya företag, produkter och marknader kan utvecklas.
Pusselbitarna finns redan
Arbetet med att knyta ihop aktörer inom den blå bioekonomin började inte med Islandresan. Innovatum Science Park har, under flera år jobbat tillsammans med företag, forskning och offentliga aktörer för att utveckla samarbeten och mötesplatser. Inte minst genom projekt som Nordic Seafood Summit, Marefine och Blå Samverkan.
Samarbetet med Iceland Ocean Cluster går tillbaka till 2022. Sedan dess har bland annat workshops, företagsbesök och möten kring marina sidoströmmar, cirkulära affärsmöjligheter och ökat värdeskapande genomförts.
Erfarenheterna har samtidigt gjort en sak tydlig. Sverige saknar inte nödvändigtvis fler aktörer. Här finns redan företag, entreprenörer, forskning, test- och demonstrationsmiljöer och offentliga aktörer. Utmaningen är att få delarna att fungera bättre tillsammans. Det är en av utgångspunkterna i det arbete som nu växer fram kring Sweden Ocean Cluster.
– Vi har stark forskning, innovativa företag och entreprenörer inom sjömat, vattenbruk, marina ingredienser och cirkulära lösningar. Samtidigt arbetar många fortfarande i sina egna delar av värdekedjan. Ett Sweden Ocean Cluster skulle kunna fungera som en neutral mötesplats som för samman dessa aktörer och hjälper till att identifiera nya affärsmöjligheter, samarbeten och innovationsprojekt, säger Sonja.
Företagsnyttan måste komma först
Ambitionen är samtidigt inte att bygga en ny struktur för strukturens egen skull. För att ett Sweden Ocean Cluster ska skapa verkligt värde behöver utgångspunkten vara företagens behov.
– Vi behöver börja i företagens behov och affärsmöjligheter, inte i själva klusterstrukturen. Klustret behöver göra sådant som är svårt för enskilda företag att göra själva. Till exempel att koppla ihop rätt kompetenser och värdekedjor, öppna dörrar till testmiljöer och forskning, identifiera finansiering och internationella partners samt hjälpa innovationer hela vägen mot marknad, säger Kristina Levan.
Hon betonar samtidigt vikten av att bygga vidare på de miljöer och samarbeten som redan finns, snarare än att skapa ytterligare en parallell struktur.
Ett framtida kluster skulle också kunna ge företag bättre tillgång till kompetens, test- och demonstrationsmiljöer, partners och finansiering och samtidigt göra svenska aktörer mer synliga internationellt.
Sverige närmare ett internationellt nätverk
Det internationella perspektivet är en viktig del av arbetet. Sister Ocean Cluster Network samlar ocean clusters kring bland annat kunskapsutbyte, gränsöverskridande samarbeten och nya kopplingar mellan företag, forskning och offentlig sektor.
Under Islandresan fortsatte Innovatum Science Park och Business Region Göteborg dialogen med Iceland Ocean Cluster och andra internationella aktörer. Med i delegationen fanns också startupbolaget AquaFood, som fick möjlighet att presentera sin innovation för ökat värdeskapande från fisk för en internationell publik.
Deltagarna fick även träffa Islands president Halla Tómasdóttir och samtala om hållbar innovation och betydelsen av samverkan. För svenska företag kan de internationella relationerna på sikt innebära nya möjligheter.
– Genom samarbeten med andra ocean clusters kan svenska företag, forskare och innovatörer få tillgång till nya marknader, kompetenser och projekt. Målet är att successivt lägga grunden för ett Sweden Ocean Cluster som både stärker samarbetet nationellt och kopplar Sverige närmare det växande internationella nätverket av ocean clusters, säger Sonja.
Nästa steg tas på hemmaplan
Efter Islandsbesöket fortsätter arbetet med att bygga nätverket i Sverige, involvera fler aktörer och identifiera områden där samarbete kan leda till konkreta affärs- och innovationsmöjligheter.
Och kanske är det just där den viktigaste lärdomen från Island finns. Sverige behöver inte börja från början. Många av pusselbitarna finns redan.
Nu handlar det om att koppla ihop dem.