Tänk om framtidens sjömat redan var här?
En idé kan se lovande ut på papperet. Men vad händer när den möter verkligheten? Att skapa möjligheter att testa,…
2026-10-16
Sverige har fantastiska råvaror från hav och sjöar. Vi har kunskapen, människorna och företagen som utvecklar nya produkter och lösningar. Ändå är det mycket av den svenska sjömaten som sällan hittar hela vägen till våra tallrikar.
Inom projektet Blå Samverkan (BlåS) samlar vi aktörer från forskning, näringsliv och offentlig sektor för att utveckla de blå näringarna och skapa fler möjligheter för svensk sjömat. Här möter vi dagligen människor med idéer, kunskap och drivkraft. Företag som utvecklar nya produkter, forskare som utforskar möjligheter och aktörer som tillsammans vill bidra till en mer hållbar och robust livsmedelsförsörjning.
Så, hur får vi fler att upptäcka allt det goda som finns och samtidigt se möjligheterna med det som är på väg?
Det blev utgångspunkten för Sjömatskuriren, en påhittad mattidning där verklighet blandas med framtidsvisioner. Med inspiration från äldre tiders matmagasin har vi skapat några uppslag med recept, produktnyheter och berättelser från en framtid där svensk sjömat har fått en betydligt större plats i vår vardag.
– Vi som arbetar med de blå näringarna ser möjligheterna varje dag. Vi möter människorna, företagen, råvarorna och innovationerna. Men hur får vi fler att se det vi ser? Med Sjömatskuriren ville vi skapa en möjlighet för oss själva att visa på hur framtidens mat från hav och sjö kan bli mer lustfylld, smart och kanske möjlig att föreställa sig, säger Kristin Johansson på Innovatum Science Park.
Framtiden har redan en historia
Att Sjömatskuriren ser ut som en mattidning från förr är ingen slump. Sverige har en lång tradition av att fiska, odla, salta, röka och konservera sjömat. Mycket av den kunskapen har en självklar plats även i framtidens livsmedelsproduktion.
Genom att förena traditionellt kunnande med forskning, ny teknik och innovation kan vi utveckla fler produkter, skapa nya affärsmöjligheter och ta bättre vara på våra svenska råvaror.
– Vi ska inte tillbaka till förr. Vi ska framåt, med allt det vi redan kan i bagaget. Det händer otroligt mycket spännande inom svensk sjömat och vi vill presentera och visa upp vad alla dessa initiativ tillsammans skulle kunna leda till, säger Kristin.
En konservfabrik från framtiden
I Sjömatskuriren dyker också en annan fiktiv idé upp, en svensk konservfabrik! Den får representera en framtid där fler marina råvaror förädlas lokalt och nya svenska sjömatsprodukter tar plats i butikshyllorna.
Men tanken bakom fabriken är högst verklig.
Konserver kan vara näringsrika, hållbara, enkla att transportera och förvaras länge utan kylning. Egenskaper som gör dem intressanta både för framtidens livsmedelsföretag och för Sveriges livsmedelsberedskap.
Fler möjligheter att förädla och ta hand om svenska råvaror kan bidra till nya affärer, starkare värdekedjor och en mer robust livsmedelsförsörjning.
Den gamla konservburken visar sig helt enkelt ha en hel del att erbjuda framtiden.
Pusselbitarna finns redan
Arbetet med att knyta ihop aktörer inom den blå bioekonomin började inte med Islandresan. Innovatum Science Park har, under flera år jobbat tillsammans med företag, forskning och offentliga aktörer för att utveckla samarbeten och mötesplatser. Inte minst genom projekt som Nordic Seafood Summit, Marefine och Blå Samverkan.
Samarbetet med Iceland Ocean Cluster går tillbaka till 2022. Sedan dess har bland annat workshops, företagsbesök och möten kring marina sidoströmmar, cirkulära affärsmöjligheter och ökat värdeskapande genomförts.
Erfarenheterna har samtidigt gjort en sak tydlig. Sverige saknar inte nödvändigtvis fler aktörer. Här finns redan företag, entreprenörer, forskning, test- och demonstrationsmiljöer och offentliga aktörer. Utmaningen är att få delarna att fungera bättre tillsammans. Det är en av utgångspunkterna i det arbete som nu växer fram kring Sweden Ocean Cluster.
– Vi har stark forskning, innovativa företag och entreprenörer inom sjömat, vattenbruk, marina ingredienser och cirkulära lösningar. Samtidigt arbetar många fortfarande i sina egna delar av värdekedjan. Ett Sweden Ocean Cluster skulle kunna fungera som en neutral mötesplats som för samman dessa aktörer och hjälper till att identifiera nya affärsmöjligheter, samarbeten och innovationsprojekt, säger Sonja.
Verkliga möjligheter bakom de fiktiva rubrikerna
Bakom Sjömatskurirens inspirationsbilder finns verkliga råvaror, människor, företag och innovationer. En del är redan verklighet, annat är under utveckling och några idéer är fortfarande visioner.
Det är också frågor som vi utforskar tillsammans med företag, forskare och andra aktörer inom bland annat projektet Blå Samverkan, där vi vill stärka utvecklingen inom de blå näringarna och skapa fler möjligheter för svensk sjömat.
AI har fått hjälpa till att skapa Sjömatskurirens fiktiva värld, men maten är på riktigt. Rätterna har lagats, fotograferats och ätits upp. Och recepten finns förstås att ta del av.
– Vi gör inte Sjömatskuriren för att visa vad som saknas, utan för att visa allt det fantastiska som finns, allt som är på gång och vad det skulle kunna bli. Vi som arbetar med de här frågorna ser möjligheterna varje dag. Nu vill vi att fler ska få syn på dem, säger Kristin.
Vårt bidrag till Sjömatens dag
Den 19 oktober uppmärksammas Sjömatens dag för andra året i rad. Bakom dagen står Blå Mat och Sjömatsfrämjandet, som vill samla aktörer från hela sjömatskedjan för att lyfta råvarorna, människorna och möjligheterna från våra hav och sjöar. Med Sjömatskuriren vill vi bidra till firandet, bjuda på inspiration och visa en möjlig framtid där svensk sjömat har en ännu större plats i våra liv.
BlåS samverkanspartner är: Falkenbergs kommun, RISE, Hav- och Samhälle, SWEMARC (Göteborgs universitet), GU Ventures, Chalmers (food science), Chalmers, Industriteknik, CSR Västsverige, Fiskekommunerna (Fyrbodals kommunalförbund), Sotenäs kommun, (Sotenäs symbioscentrum), Sjömatsfrämjandet, Innovatum Science Center