Monavas varningssystem gör bergsmiljöer säkrare

Genom att mäta vibrationer i marken och koppla upp sig mot satelliter har startupen Monava utvecklat ett nytt sätt att i tidigt skede varna för naturkatastrofer i bergsmiljöer. Under våren antogs bolaget till Europeiska rymdorganisationens projekt Aspire with ESA, vilket innebär 1,3 miljoner kronor i utvecklingskapital och samarbete med internationella aktörer.

– Det känns jättekul verkligen! Det är ett stort steg framåt. Vi har kontakt direkt med forskare och experter på ESA samtidigt som vi jobbar med Statens vegvesen i Norge. Att ha de här kontakterna tror jag kommer gynna oss väldigt mycket långsiktigt, säger Monavas grundare Alexander Hebbe.

Laviner och jordskred orsakar stora problem längs norska bergsvägar, vilket motiverar Statens vegvesen att samarbeta med Monava och gå in med 10 procent av kapitalet.  

– De är väldigt intresserade av nya lösningar och har gladeligen blivit del av det här projektet för att testa och se om vårt varningssystem fungerar för deras behov, säger Alexander.

Mäter vibrationer i marken

Alexander Hebbe är före detta professionell skidåkare och har studerat akustik vid Chalmers. Via sin master kom han i kontakt med institutet för snö- och lavinforskning (SLF) i Schweiz, vilket förenade hans båda intressen. Idén om ett tidigt varningssystem baserat på vibrationer började gro.

– Dagens lavinvarningssystem använder sig av mikrofoner, vilket är en enklare lösning. Genom att mäta vibrationer däremot kan man skala upp och applicera systemet även på stenras och jordskred, förklarar Alexander.

Monavas varningssystem kan jämföras med en avancerad stegräknare, som genom sensorer i marken känner av rörelserna från olika händelser i bergsmiljöer. AI-algoritmer tränas upp för att detektera, skilja på och utvärdera händelserna, vilka sedan verifieras med hjälp av människor på plats, kameror och satelliter.

– Allting handlar om att skapa så kvalitativ data som möjligt, vilket vi gör genom att använda oss av så många källor som möjligt. Det unika i vår produkt är att vi kombinerar marksystem med rymdteknik och därmed får tillgång till mycket mer intressant data.

Rymdteknologi del av varningssystemet

Monava är sedan december 2021 del av rymdinkubatorn ESA-BIC som Innovatum Science Park är med och driver. Under inkubationstiden har Alexander och kollegan samt teknisk chef Niklas Zeidler fått bekräftat att satellitdata går att använda som valideringsmetod av naturkatastrofer.

– Satellitdata kan automatiskt validera laviner i ett område, ge intressant information om snöförhållandena, är oberoende av sikt och ger framförallt en mer heltäckande bild. Vi kan ju inte installera kameror överallt, säger Alexander.

Ett av Monavas mål med de 9 månaderna med Aspire with ESA är att vidareutveckla användningen av satellitdata, och fortsätta att träna upp sina AI-algoritmer genom att sätta systemet till praktisk användning. Ett projekt med Trafikverket är redan igång där varningssystem har installerats längs Malmbanan, i höjd med Abisko, för att upptäcka laviner som rullar ner för järnvägen och E10 med risk för olyckor och trafikstopp.

Från laviner till sjuka kor

Användningsområdena sträcker sig även bortom bergsmiljöer. Just nu deltar Monava i ett projekt som går ut på att övervaka kors beteenden. Genom sensorer i halsband kan systemet fånga upp avvikande beteenden hos djuren och tidigt varna om sjukdom.

– Systemet skulle även kunna mäta hållfastheten i broar och byggnader, där vibrationsdata kan informera om möjliga sprickor.

Även om fokuset den närmsta tiden ligger på att hitta olika applikationsområden för varningssystemet klappar Alexanders hjärta extra hårt för skidåkarna. Varje år dör över 200 människor i laviner i Europa – en siffra som enligt Fjällsäkerhetsrådet stadigt ökar när allt fler lockas av toppturer och offpist.

– Min dröm är fortfarande att detektera laviner och skapa en så säker bergsmiljö som möjligt för skidåkare. Nästa stora steg är ner mot Alperna, men det finns väldigt mycket för oss att göra här i Skandinavien innan dess, säger Alexander.