Teknologin den största utmaningen
Nästa – och en betydligt klurigare – fråga var: Men exakt hur gör man?
Robert letade runt på nätet. Han läste otaliga forskningsrapporter och finkammade ESA:s webbsida Sentinel online för att förstå hur man får tillgång till satellitbilder och vad som behövs för att bearbeta dem. Den största utmaningen har varit att sätta sig in i teknologin.
– På satelliterna sitter en massa olika instrument, som kan användas på olika sätt. Foto, infrarött, radar… så vad sjutton ska du ha? Man måste veta vilka av de här instrumenten, eller vilken kombination av dem, som man ska använda för att få den bästa bilden från rymden. Och det tar ju en stund att reda ut det.
För att analysera bilderna krävdes dessutom helst kunskap i Python, ett programmeringsspråk som Robert inte behärskade, och han insåg att hela projektet förutsatte avancerad matematisk kunskap. Då ordnade Innovatum Science Park tillsammans med samarbetspartners ett rymd-hackathon i Göteborg. Där kom Robert i kontakt med tre ”superduktiga mattesnillen” från Chalmers, som kunde hjälpa honom att räkna ut hur man analyserade satellitbilder för att identifiera båtar.
Lärt sig mycket av andra
Mooringos rymdteknologiska resa har krävt uthållighet och långsiktighet, där samarbeten med andra har varit avgörande. En nyckelperson Robert gärna lyfter fram är sin affärscoach på Innovatum Science Park och ESA-BIC.
– Om jag har ett specifikt problem då har min coach ett nätverk inom ESA som kan hjälpa mig vidare. Jag har insett att man lär sig mycket av alla som jobbat med det här tidigare, som kan leda en på rätt väg, för man löser inte det här på egen hand. Det gäller dock att ställa rätt frågor för att få rätt svar.
– Det går inte att fråga ”Vilken satellit ska jag använda?”. Då måste ju de sätta sig in i hela mitt komplexa problem. Istället behöver jag fråga mer specifikt om för- och nackdelar med olika alternativ, säger han.
På Innovatum Science Park fick Robert även hjälp att vidga vyerna kring sin satellitidé. Han sammanfördes med en startup som arbetade med marina näringar, vilket ledde till en oväntad spin-off in på miljöområdet. Idag är Mooringo exempelvis del av ett projekt för att skydda känsligt ålgräs från ankrande båtar. Målet att förenkla livet för båtfolk har växt till en större vision: Att kunna leverera data om båtlivet till alla länder som har kust och hjälpa till att både skydda och marknadsföra kustnära hav mot båtturism – något som inte hade varit möjligt utan rymdteknologi.
– Det är ju det extra roliga med att driva eget företag, att man själv kan bestämma vad man vill sätta sig in i och utveckla sig vidare på, säger Robert, som vill uppmuntra fler att ta sikte mot rymden.