Möt havsbönderna som bygger en ny industri

Skörd av sockertång med båt till havs

Tång från havet är nyttig och klimatsmart som mat. Dessutom kan den användas för att ersätta fossila råvaror i andra produkter. Därför har tång börjat odlas i större skala i Sverige. Möt havsbönderna som nu laddar inför årets tångpremiär.

I Sverige är det oftast sockertång (Saccharina latissima) som nyttjas som kommersiell gröda. Den växer vilt, men kan också odlas på rep i havet och nu i slutet av mars är den redo att skördas.

– I mars är tången späda primörer. Vi fortsätter sedan att skörda april ut för då är havet fortsatt kallt och sockertången är som finast. I maj stiger havstemperaturen och andra alger börjar växa på sockertången, så därför skördar vi innan dess, berättar Cassandra Köbbel och Anna Wångmar, på Ten Island Seafarm.

Sedan ett par år tillbaka säljs den allra första nyskördade svenska tången ”sista tossdan i mass”, vilket i år är den 31 mars då går de första tånglådorna under klubban på Göteborgs Fiskauktion.

Läs mer om #svensktång här

– Att vi bygger upp en industri och ett nytt livsmedel som är positivt på många sätt och det känns helt fantastiskt. Detta är vårt miljöprojekt och ett arv till kommande generationer som vi kan vara stolta över, säger Anna och Cassandra, Ten Island Seafarm.
– Att vi bygger upp en industri och ett nytt livsmedel som är positivt på många sätt och det känns helt fantastiskt. Detta är vårt miljöprojekt och ett arv till kommande generationer som vi kan vara stolta över, säger Anna och Cassandra, Ten Island Seafarm.

Gröda med tillväxtpotential

Tång innehåller proteiner, mineraler, vitaminer, Omega-3 fetter samt korta och långa kolhydrater – mycket som är nyttigt för oss människor.  Idag äter vi framför allt tång i asiatiska rätter, oftast med importerade råvaror. Målet för de svenska tångbönderna är att skapa lokalproducerade alternativ.

– Vi vill lyfta fram svensk, lokalodlad, tång och visa på dess fina egenskaper och kvalitet. Den smakar hav och umami, en mild smak som inte tar över, utan blir en smakförhöjare som lyfter andra smaker.

En som använt tång i produkter som bröd och tångknäcke under lång tid är Ola Dahlman på Bryggudden.

– Från början var de flesta skeptiska, men också nyfikna. Reaktionerna är oftast ”men det här är ju jättegott ju…” De senaste tre-fyra åren har tången fått betydligt mer plats och det är inte lika många som är skeptiska längre, berättar han.

Klicka här för att läsa mer om tångens egenskaper.

–Det är ju fantastisk att kunna arbeta med något som både är positivt för miljön och nyttigt. Dessutom är det spännande att verka i en ”ny” bransch, säger Ola Dahlman, Bryggudden.
–Det är ju fantastisk att kunna arbeta med något som både är positivt för miljön och nyttigt. Dessutom är det spännande att verka i en ”ny” bransch, säger Ola Dahlman, Bryggudden.

Bra för miljön

Tång kan också användas till annat än livsmedel. Till exempel olika material, plaster och bränsle som framställs med hjälp av bioraffinering. Forskning visar att storskalig tångodling kan bli en ny industri i Sverige och samtidigt skapa stor miljönytta.

Tång odlas i havet och konkurrerar därför inte med annan verksamhet på land. Grödorna behöver inte heller vattnas eller gödslas, eftersom det räcker med det kväve och fosfor som det redan finns ett överskott på i vattnen.

– Att få arbeta med ett havsbruk som är hållbart, renar haven, binder koldioxid och producerar nyttig god föda känns fantastiskt, säger Sven Sahlin på Bohus Seaculture som odlar sockertång vid Gåsö utanför Lysekil.

– Tångodlingar bidrar också till att en ny näring växer fram och skapar nya arbetstillfällen på vintern när västkusten behöver det som mest. Det är framtidens mat, den finns här och vi behöver inte importera den, säger Cassandra Köbbel och Anna Wångmar.

Bohus Seacultures Sven Sahlin med tång-skörd vid Ellös kaj där tången förädlas – Vi tror att tång och andra alger kommer att bli en naturlig del av vår matkultur på lång sikt. I Japan äter man i snitt 75 gram alger per dag - men dit har vi en väg att gå!
Bohus Seacultures Sven Sahlin med tång-skörd vid Ellös kaj där tången förädlas – Vi tror att tång och andra alger kommer att bli en naturlig del av vår matkultur på lång sikt. I Japan äter man i snitt 75 gram alger per dag - men dit har vi en väg att gå!

Pionjärarbete

Trots tångens alla nyttigheter både för människor och miljö, så återstår att utveckla marknad och värdekedjor innan tång är etablerat som livsmedel i Sverige. Fortfarande återstår också en del utforska kring tångens egenskaper och användningsområden.

– Tång är ett nytt livsmedel i Sverige och det är ett pionjärarbete att utveckla produkter som svenska konsumenter efterfrågar. Ett arbete som vi bedriver tillsammans med livsmedelsindustrin. Det är också en utmaning att få tillstånd för odlingsanläggningar eftersom det är många intressen som ska tas hänsyn till på Västkusten, berättar Sven Sahlin från Bohus Seaculture.

Även om de stora producenterna idag finns i Asien är de svenska tångproducenterna förvissade om att det finns utrymme för för fler, inte minst mot bakgrund av de ökande kraven på spårbarhet och bevisat hållbara produktionsmetoder. Nordsjöns kalla och näringsrika vatten innebär goda förutsättningar att odla tång med hög kvalitet och skalbarhet, menar VDn för Nordic Seafarm, Simon Johansson.

– Att nyttja havets potential och ta vara på tång som råvara kommer spela en stor roll i omställningen mot en mer hållbar livsmedelsproduktion. Vi har precis tagit in nytt kapital som innebär att vi kan bygga ut odlingskapaciteten till havs från dagens 30 ton till över 300 ton per år.

– Vi vill driva en blå revolution där vi tillsammans kan använda havet för att odla schyssta saker för en växande befolkning. Vi är övertygade att detta bara är början för växtbaserad mat odlad i havet, Simon Johansson, Nordic Seafarm
– Vi vill driva en blå revolution där vi tillsammans kan använda havet för att odla schyssta saker för en växande befolkning. Vi är övertygade att detta bara är början för växtbaserad mat odlad i havet, Simon Johansson, Nordic Seafarm

Vill du veta mer om hur vi jobbar med att utveckla den blå bioekonomin? Kontakta oss!

Lillemor Lindberg, Innovatum Science Park

Lillemor Lindberg

Innovationsledare Blå bioekonomi
Fredrik Grund, Innovatum Science Park

Fredrik Grund

Projektledare Blå bioekonomi (Föräldraledig)