När Procada avslutar sin inkubationstid på ESA-BIC har de uppnått uppsatt mål: Att bygga upp sin metall-3D-skrivare från grunden och printa en demonstrator. Den tekniska resan är avslutad – men rymdresan har bara börjat. Även om det är på jorden Amir Heralic vill göra skillnad så graviterar han mot rymdens utmaningar.
Almir Heralic och Petter Hagqvist har varit med från start. De doktorerade vid Högskolan Väst på den då banbrytande teknologi som ligger till grund för en 3D-skrivare med kapacitet att printa metall. På GKN Aerospace i Trollhättan fick de se teknologin gå i produktion för flygmotorer och mer nyligen för raketmunstyckena på Ariane 6-raketen.
– Vi såg helt enkelt att det här funkar. Vi har fått en teknik som inte funnits tidigare att kvalificeras för flygmotordetaljer. Så vi kände att vi ville starta eget och få ut den teknologin till fler branscher, säger Almir och nämner bland annat gruvindustrin och kärnkraft.
Samtidigt såg de vinster med att fortsätta arbeta mot rymdindustrin.
– Och ännu fräckare: Vi skulle kunna ta den här stora 3D-skrivaren och göra en mindre som går att skicka upp i rymden så att man kan skriva ut prylar i metall, säger Almir och berättar att det än så länge bara finns plast-3D-skrivare på den internationella rymdstationen.
– Det är en rolig grej, men samtidigt finns det allvar i det. För skulle vi få ett sådant uppdrag så är kravställningen så hård att får vi det att funka i rymden så kommer maskinen att fungera underbart här på jorden.
Dras till rymdens utmaningar
Almir understryker att det är mycket viktigare att tekniken används för att lösa problemen på jorden än i rymden, eftersom det är här vi slösar med resurser och förgiftar miljön.
– Vi skulle kunna snabba upp elektrifieringen av flygplan genom att den här tekniken möjliggör lättare konstruktioner. Vi skulle få bort miljöbovarna och förbättra vår vardag på så många olika sätt, säger han.
Men även om det primära målet är förändring på jorden bidrar rymdsektorn med en rad fördelar – och utmaningar, vilket givetvis är spännande för en ingenjör.
– Du är i en utelämnad situation där det inte finns reservdelar eller kunnig personal som kan reparera eller modifiera utrustningen. Den måste vara robust, flexibel och fullt automatiserad, säger Almir.
Sedan 2019 är Procada del av Innovatum Science Parks startupinkubator och det nationella rymdprogrammet ESA-BIC, som Innovatum Science Park driver tillsammans med tre ytterligare inkubatorer i Sverige. När Procada ansökte till ESA-BIC hade de ingen tidigare kunskap om rymdsektorn.
– Vi är tekniknördar, som ska försöka bli entreprenörer. Det har varit affärsupplägg som varit och förblir den största utmaningen – inte tekniken, säger Almir och berättar att inkubatorn vid Innovatum Science Park varit ett bra stöd i affärsutvecklingsfrågorna.
Tuff utfrågning av ESA
Procadas inkubationstid i ESA-BIC har präglats av Covid-19-pandemin, med inställda projekt som följd. Men de går långtifrån tomhänta från programmet. I tidigt skede fick de kontakt med erfarna ingenjörer på ESA med expertkunskaper inom den teknologi som Procada använder sig av. I detaljerade utfrågningar grillades Almir och Petter.
– Det var stundtals väldigt kniviga frågor, men samtidigt spännande och roligt, minns Almir.
ESA:s ingenjörer har lång erfarenhet av rymdsektorns tekniska krav. Materialintegritet är särskilt viktigt i rymden eftersom det skakar påtagligt under uppskjutet. Alla tänkbara defekter utgör kritiska problem.
– De är väldigt duktiga, så det var uppfriskande. De kunde ställa frågor av typen ”Vilket kugghjul använder ni i fack 3?” Då vet man att de vet hur den här maskinen fungerar.
Utbytet med ESA:s experter stärkte självförtroendet och gav, enligt Almir, bevis på att Procada är i absolut framkant gällande den här sortens teknik.
– ESA har gett grön flagg för att jobba med oss och det har varit ett erkännande för att det vi kan faktiskt är ”state of the art”, säger Almir, som även lyfter fram rymdinkubatorn som en bra inkörsport till ESA och att det öppnat upp för möjligheter att söka projekt.
Allt fler galna idéer i rymdsektorn
Procada satte upp som mål att under sin inkubationstid i ESA-BIC bygga upp 3D-skrivaren från grunden och få den att producera en avancerad struktur, en så kallad demonstrator.
– Det har vi precis lyckats med i dagarna, mycket tack vare stöd med utrustning från Högskolan Väst. Så på något sätt avslutar det den tekniska resan där vi visar för oss själva och andra att tekniken fungerar, säger Almir och berättar att de just sålt prototyper av mät- och styrsystemet till 3D-skrivaren till GKN Aerospace.
Men för att kunna göra hållbara affärer i längden behöver Procada få en ny affärsmodell på plats. Eftersom utrustningen är komplex och dyr krävs inkomstkällor utöver direkt försäljning av skrivaren, så som möjlighet till pay by use. Utmaningen är att få de relativt konservativa flyg-och rymdindustrierna att öppna upp för nya upplägg. Almir ser samtidigt positivt på rymdsektorns utveckling, som han tycker behöver fler nytänkande och orädda entreprenörer – inte enbart ingenjörer.
– Ju mer rymden blir tillgänglig för privata aktörer tror jag att vi kommer att få se allt fler fräcka och galna idéer. Affärsidéer börjar spela in allt mer, och de kräver förvisso teknik, men sådant går att köpa. Det finns utrymme för alla. Man behöver inte tänka att man ska skjuta upp något till månen eller åka till Mars. Omloppsbanan kring jorden erbjuder stora möjligheter inom exempelvis utveckling av nya material eller inom media och underhållning.
Publicerad: 2022-01-10