Framtidstro när skogsägare och jägare möttes för rundabordssamtal

- Vi alla aktörer måste kroka arm - så lät det när Skogsprogrammet Västra Götaland kallade till rundabordssamtal om viltfrågor. Ute i Sollebrunn en solig höstdag träffades representanter från SLU, Södra, Hushållningssällskapet Väst, Svenska Jägareförbundet, Länsstyrelsen Västra Götaland, Jordägareförbundet, Skogsstyrelsen, LRF och Gröna Klustret.

Dagen började med en samling vid skogsägarna Marie och Ulf Halléns marker i Sollebrunn. Här har Södra viltdemohägn och gruppen fick fundera kring hur det såg i de olika hägnen och varför. Redan här började erfarenhetsdelningen och samtalet togs sedan vidare in i lunchen och Södras lokaler. Här samlades vi för att prata om några på förhand önskade frågeställningar, till exempel vad som krävs för att samverkan ska fungera.

Erfarenhetsutbyte och gemensamt ansvar i fokus

- De övergripande målen är vi överens om, vi vill ha en välmående älgstam och en situation där fodertillgången i skogen är tillräcklig. Men alla måste känna att de är delaktiga och kan påverka, säger Regina Fernemar som jobbar som vilthandläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland.

Att målen samtidigt skiljer sig åt på individnivå – både för skogsägare och jägare – bidrar till viltfrågans komplexitet. -Den enskilda markägaren - liten som stor - har ett stort ansvar för det mål som han eller hon sätter på sin fastighet.” säger skogsförvaltaren Anders Josefsson från Jordägareföreningen.

 Jaktvårdskonsulenten Jerker Andersson från Jägareförbundet instämmer i frågan om markägarens ansvar. 

- Vi vet hur det ligger till utifrån hur myndigheter har bestämt, men är markägarna i Västra Götaland så otroligt missnöjda med sin situation? Det går att göra saker själv, även om det absolut kräver hängivenhet och samarbete säger Jerker.

Utmaningar och möjligheter i viltförvaltningen

Fredrik Widemo, docent och universitetslektor på SLU, visade flera bilder som väckte gruppens intresse, dessa synliggjorde bland annat forskning om just inställningen till vilt hos markägare. Han visade också en modell som synliggjorde hur det krävs insatser från flera håll för att hantera frågor som rör vilt och skog.

- Man kan se det som ett badkar där det finns två kranar och ett gemensamt ansvar. Vi fyller på med foder, det är markanvändningen primärt och sedan plockar vi ut djur. Båda dessa faktorer kommer påverka situationen och båda sätten bidrar till att hantera frågan. Vill man reglera detta effektivt så behöver man skruva på bägge kranarna för att nå så god effektivitet som möjligt. Men det är olika aktörer och därför behöver många engagera sig, förklarar Fredrik.

Framtidens mål och fortsatta dialoger

De två timmarna aktörerna fick vid rundabordet får ses som en riktigt god start, för det fanns mycket att samtala om. Vi planerar redan att ses igen, berättar Jenny Schmitz Dahlöf, processledare för Skogsprogrammet Västra Götaland.

- Det blev tydligt att en utmaning ligger i att förutsättningarna i länet skiljer sig mycket åt och att läget på sina håll är ansträngt. Jag ser samtidigt möjligheter i att flera av deltagarna säger att de vill bidra till dialog och kunskapsspridning till markägare och mellan intressenter. Det finns kunskap om hur förvaltningen av vilt ser ut i områden där resultaten är bra och många berättade om goda exempel de känner till. Sannolikt blir det med utgångspunkt i detta som gruppen arbetar vidare avslutar Jenny.

Viltfrågan med koppling till skog är en av Skogsprogrammets 13 målområden. Arbetet ska bidra till varierade skogar med hög tillväxt och biodiversitet.

Är du intresserad av att delta i samtalet? Kontakta projektledare Jenny Schmitz Dahlöf via jenny.schmitz.dahlof@innovatum.se eller 073 - 587 68 28.