Skogens bidrag till en fossilfri och cirkulär kemi- och materialindustri

Sverige har som mål att bli världens första klimatneutrala, cirkulära och konkurrenskraftiga välfärdssamhälle år 2045. För att lyckas med omställningen spelar kemi- och processindustrin en avgörande roll. Två personer som arbetar aktivt med dessa frågor är Hanna Paradis, programansvarig på Klimatledande Processindustri och verksamhetsansvarig för Västsvenska Kemi- och Materialklustret och Elin Hermansson, programansvarig för organisationen Hållbar Kemi i Stenungsund.

Klimatledande processindustri i Västsverige – ett initiativ för förändring

Hanna Paradis leder Klimatledande Processindustri, ett initiativ som samlar fler än femtio organisationer inom kemi- och processindustrin i Västsverige. Syftet är att driva omställningen mot en fossiloberoende och konkurrenskraftig industriregion genom projektverksamhet och kunskapsspridning.

Nästan alla produkter i vår vardag har en koppling till kemiindustrin, och för att minska klimatavtrycket behöver branschen ställa om till förnybara och cirkulära råvaror. Skogens restprodukter är en enormt viktig källa för att kunna skapa råvarubaser för ny kemi, nya material och förnybara drivmedel. Sverige har en unik position att kunna bidra med råvaror från skogliga restprodukter till kemi och material.

Under 2024 gjorde kemiindustrin en färdplan för Fossilfritt Sverige och i den sätter industrin målsättningen om att ersätta 40% av de fossila råvarorna 2035 och 80% av de fossila råvarorna 2045 med återvunna och biobaserade råvaror. Drivmedelsindustrin använder redan idag råvaror från skogen i sin produktion av förnybara drivmedel.

Klimatledande Processindustri har sitt säte på Lindholmen Science Park och har ett gott samarbete med de program som finns där.

– Även de samarbeten vi har med Innovatum Science Park är värdefulla för oss. Dessutom samarbetar vi tätt med Hållbar kemi som är en samverkansorganisation för kemiföretagen i Stenungsund säger Hanna.

På samma sätt som fossila material behöver återvinnas, behöver biobaserade material återvinnas och finnas kvar så länge som möjligt i det ekonomiska systemet förklarar Hanna. För att minimera upptaget av fossilt kol ur marken behöver återvinning av alla kolkällor öka. Inom byggsektorn till exempel, pågår mycket spännande arbete kring återanvändning och återvinning av material i regionen och i Uddevalla byggs en anläggning för däckåtervinning där den biobaserade andelen i däcket kommer bli förnybart bränsle.

Skoglig råvara och cirkulära lösningar

Hanna anser att regionen har goda förutsättningar att kunna skapa en mer effektiv hantering av restprodukter från både jord- och skogsbruk där råvaror kan bli byggstenar i ny kemi och nya material. Exempelvis finns det restprodukter inom skogsbruket som redan idag används för produktion av exempelvis papper och textil. Utvecklingen av nya värdekedjor handlar både om att effektivisera de produktionsprocesser och värdekedjor vi redan har samt att utveckla nya.

– Vårt grunduppdrag är skapa förutsättningar för samverkan i regionen. Vi finansierar egna forskningssamarbeten tillsammans med flertalet aktörer inom kemi- och processindustrin i Västra Götaland samt akademi och institut.

Klimatledande Processindustri arbetar med fem strategiska områden; förnybara råvaror, cirkulära flöden, ny processteknik, produktutveckling och kompetensförsörjning. Vi ser skogens restprodukter som en viktig råvarubas för ny kemi och förnybara material, berättar Hanna.

Skogens roll i den gröna omställningen

Skogsråvaror och biobaserade material ses som en central del i kemiindustrins omställning. Hanna lyfter att skogen kan bidra med nya råvaruströmmar, men att det finns utmaningar kopplade till både tillgång och hållbart nyttjande.

– Det pågår redan forskning på hur vi kan använda skogliga restströmmar för att utveckla nya molekyler och material. Vi undersöker bland annat möjligheterna att använda cellulosa och lignin i kemiindustrin. Men vi måste balansera behovet av skogsråvara med andra sektorer och se till att användningen blir så resurseffektiv som möjligt berättar Hanna.

Elin Hermansson, arbetar med omställningen inom kemiindustrin i Stenungsund genom organisationen Hållbar Kemi, där Sveriges största kemikluster finns. Genom samverkansorganisationen Hållbar Kemi driver hon frågor som rör biobaserade och cirkulära råvaror, elektrifiering och effektivare tillståndsprocesser.

– För att kemiindustrin ska kunna förse alla andra branscher med hållbara material behöver vi tillgång till hållbar råvara. Det handlar inte bara om att fasa ut fossilt, utan också om att säkerställa egen tillgång till framtidens råvara. I det är tillgång till gröna kolatomer helt avgörande.

Gröna kolatomer finns i allt från restströmmar från jord-, skogsbruk och hållbart producerade grödor till plaster och andra material som samlas in vid återvinningsstationer, och koldioxid som fångas in vid kraftverk och industriprocesser.

– Vi måste se till att de används så effektivt som möjligt och hamnar i nya material i stället för att eldas upp eller bli bränsle, säger Elin.

Elin berättar även att, då kemiföretagen är internationella aktörer, innebär det att tillgång på el och gröna, biobaserade eller återvunna, kolatomer är helt avgörande för att Stenungsund och Västra Götaland ska anses vara den bästa platsen där investeringarna för framtidens hållbara kemi görs.

Tillgången på kolatomer för kemiindustrin är även en fråga om försörjningssäkerhet. Detta gör råvaruomställningen akut, inte bara för klimatets skull. Det gör också svenska råvaruströmmar, såsom skogsråvara, väldigt viktiga avslutar hon.

Risken är annars stor att investeringarna i nya produktionsanläggningar görs där tillgången på el och råvara är säkrad. Samverkan mellan Hållbar Kemi och andra regionala aktörer är stor, bland annat via det VGR-finansierade projektet Klimatledande Processindustri säger Elin.
Europa måste också generellt bli mer självförsörjande när det gäller kritiska råvaror.

Förutsättningar och samverkan för förändring i Västra Götaland

Klimatledande Processindustri har även de sin bas i Västsverige, där det både finns industriell kompetens och ett starkt engagemang i hållbarhetsfrågor. Här finns en väl etablerad infrastruktur, god tillgång till samarbetspartners och en regional vilja att driva på omställningen. Regionens satsningar på bland annat elektrifiering har också haft stor betydelse för möjligheten att utveckla framtidens klimatsmarta processer.

Västra Götaland, som plats, spelar en avgörande roll i att skapa förutsättningar för industrins omställning. Klimatledande Processindustri och Hållbar Kemi samarbetar nära med lokala aktörer för att utveckla ny teknik och driva fram nya lösningar.

– Vi ser stor potential i att skapa regionala kretslopp för skogsbaserade restprodukter. Det skulle kunna ge industrin den råvara som krävs för att ersätta fossila alternativ och samtidigt bidra till en fossilfri kemiindustri.

Genom fortsatt forskning, utveckling och samarbete kan skogens resurser bidra till en fossilfri och cirkulär kemiindustri – och samtidigt göra Västra Götaland till en ledande region i den globala hållbarhetsomställningen.

Läs mer om Skogsprogrammet Västra Götaland här.