English en

Hela kedjan måste fungera för att sjömaten ska nå tallriken

Camilla Möllborn, Falkenberg kommun

Blåmusslor som snabbt tog slut och tångsallad som fick eleverna att vilja smaka mer. I Falkenberg testar de offentliga köken nya råvaror från havet. Genom samarbeten inom BlåS har kommunen fått både ny kunskap och kontakter som bidrar till arbetet med att få in mer sjömat på tallrikarna. Men vägen dit är inte alltid enkel.

När elever på ett fritidshem i Falkenberg fick prova blåmusslor blev reaktionen en positiv överraskning. En grupp tjejer tyckte så mycket om musslorna att de tömde hela serveringsfatet.

– Det var kul att se! Även när vi lät elever provsmaka havskräftor och tångsallad blev jag positivt överraskad över att så många vågade smaka och faktiskt ville ta mer, berättar Camilla Möllborn, verksamhetsutvecklare inom Måltid Falkenberg.

Men att introducera nya råvaror handlar också om att våga prova sådant som inte alltid går hem direkt.

Alla smaker blir inte favoriter

På Sjömatens dag i oktober serverade Falkenbergs kommun Havets lasagnette med sillfärs eller cionafärs i förskolor och skolor. Resultatet blev blandat.

– På en del skolor gick det bra, medan det på andra var svårt att få eleverna att våga smaka. Cionafärsen var den som de hade svårast för, berättar Camilla.

Att introducera nya råvaror är alltså inte alltid enkelt. Samtidigt ger provsmakningarna värdefulla erfarenheter av vilka produkter som fungerar och hur eleverna tar emot dem.

Blåmusslor som snabbt tog slut och tångsallad som fick eleverna att vilja smaka mer. I Falkenberg testar de offentliga köken nya råvaror från havet. Genom samarbeten inom BlåS har kommunen fått både ny kunskap och kontakter som bidrar till arbetet med att få in mer sjömat på tallrikarna. Men vägen dit är inte alltid enkel.

Samverkan öppnar för nya möjligheter

Genom BlåS – Blå Samverkan arbetar aktörer från olika delar av den blå bioekonomin tillsammans för att utveckla möjligheterna för bland annat mer hållbar och lokalt producerad sjömat.
Falkenbergs kommun har deltagit i aktiviteter och samarbeten där offentliga kök fått möta nya produkter, producenter och kunskap från sjömatssektorn.
För Camilla har kontakterna bidragit till att stärka kommunens fortsatta arbete.

– Samarbetet har stärkt vår övertygelse om att vi är på rätt väg när det gäller att introducera mer sjömat för våra gäster. Vi har också fått mer kunskap om produkter som är nya för oss, såsom musselfärs och sillfärs.

Ett konkret resultat är att kommunen har tagit med både tångsallad och tångpesto i sitt kommande grossistavtal. Det skapar nya möjligheter att använda råvarorna i verksamheten även framöver.

För Elin Rehn, näringslivsutvecklare på Falkenbergs kommun och projektmedlem i BlåS, handlar arbetet också om att stärka det havsbaserade näringslivet.

– Genom BlåS vill vi stärka det lokala och regionala näringslivet kopplat till havet och skapa fler möjligheter för sjömaten att nå nya marknader. De offentliga köken är en viktig del i det arbetet. Genom att föra samman producenter, företag och offentliga aktörer kan vi både öka kunskapen om nya råvaror och skapa bättre förutsättningar för att mer lokalt producerad sjömat faktiskt ska hamna på tallriken.

Falkenberg kommun, sjömat i skolmatsalen

Från havet till köket – en utmaning för hela kedjan

Men även om intresset finns är det långt ifrån självklart att lokal sjömat kan serveras i kommunens kök.

– Den största utmaningen för oss är att få tillgång till beredd lokal sjömat som kan levereras ut till våra kök runtom i Falkenberg, säger Camilla.
De offentliga köken har inte möjlighet att själva ta emot och bereda hela fiskar och skaldjur. Råvarorna behöver därför vara anpassade för storkökens förutsättningar, samtidigt som priset måste fungera.

Camilla efterlyser också mer information om vilka fiskarter och produkter som skulle kunna vara aktuella för kommunens verksamhet.

Det visar hur viktigt det är att hela värdekedjan fungerar, från fiskare och odlare till förädling, distribution och offentliga måltider.
Här har samverkan en viktig roll. Genom BlåS kan behov och utmaningar hos exempelvis offentliga kök möta kunskap och lösningar från företag och andra aktörer inom sjömatssektorn.

– Det finns en stor potential i att få in mer svensk sjömat i de offentliga köken, men då måste vi förstå vad som faktiskt fungerar i deras vardag. När kommuner, producenter och andra aktörer möts kan vi identifiera både hindren och möjligheterna att utveckla nya lösningar. Det är precis den typen av samverkan vi vill bidra till genom BlåS säger Kristin Johansson, projektledare för Blå Samverkan.

För även om alla nya smaker inte blir favoriter vid första försöket kan varje provsmakning, ny kontakt och erfarenhet vara ett steg mot att mer sjömat hittar vägen till våra tallrikar.

Vill du veta mer om Blå samverkan? Kontakta oss gärna!

Kristin Johansson

Projektledare

Emelie Hennström

Projektledare Blå bioekonomi