2023-08-08
- Påväxt på konstruktioner i havet, ger ökad friktion, bränsleförbrukning, förstör rostskydd och sätter igen filter, berättar Mattias Berglin, forskare på RISE, som har varit med och sätta upp testbädden inom projektet Samverkansplattformen för biomarina näringar.
Mikrofouling är en tunn biofilm som växer till så fort en konstruktion kommer i kontakt med havsvattnen. Den består av proteiner, polysackarider och bakterier och är ett förstadie till påväxt av större organismer som alger och havstulpaner som kallas makrofouling.
– Mikrofouling har länge varit förbisett, men är även det är ett stort problem i till exempel avsaltningsanläggningar, värmeväxlare och för biokorrosion.
Målsättningen med testbädden som nu startats kring mikrofouling är att undersöka hur biofilm växer under olika förhållanden i havet och testa olika material, metoder och verksamma ämnen som förhindrar att biofilm utvecklas. Organismer i havet har ofta utvecklat egna försvarssystem mot påväxt och idén är att nyttja de aktiva ämnena de producerar för att utveckla mer hållbara antifouling-produkter.
– Till exempel har vi testat ett protein från en havsanemon. Vi hittade en aktiv del av proteinet som togs ut och som vi sedan applicerade i en avsaltningsanläggning, vilket gav reducerad biofilm, berättar Mattias Berglin.
Mattias Berglin, forskare på RISE, Research Institutes of Sweden
Problemen med påväxt är globala, inte bara för sjöfarten, utan även för akvakultur, anläggningar för förnybar energi (våg, vind och tidvatten), avsaltningsanläggningar och sensoriska system. För att förhindra påväxt används idag huvudsakligen miljöskadliga färger baserade på tungmetaller (koppar, zink och tenn) och/eller bredspektrum organiska biocider.
