Från fiskebåt till skolmatsal – lokala satsningar stärker både kustsamhällen och beredskap

Varför serveras inte mer av fisken som landas längs våra kuster i skolor och på äldreboenden i samma kommun? Den frågan har blivit startskottet för flera lokala initiativ där fiskare, producenter och offentliga kök testar nya sätt att korta vägen mellan havet och tallriken.

När Falkenbergs kommuns näringslivsenhet nyligen bjöd in till träff och workshop i Blue Hub Halland samlades företag, forskning och offentliga aktörer för att diskutera utvecklingen av framtidens blå näringar – och hur nya samarbeten kan ta form längs västkusten.

Varje dag landas fisk och skaldjur längs den svenska västkusten. Samtidigt går mycket av råvaran vidare i större flöden, medan offentliga kök ofta köper in sjömat från andra delar av världen.

– Det landas mycket fisk lokalt – men väldigt lite av den äts där den fångas, säger Mathias Ivarsson, ordförande för Vi Svenska Fiskare.

För att ändra på det krävs mer än tillgång till bra råvaror. Hela kedjan behöver fungera – från fiskaren som landar fångsten till de offentliga kök som ska servera maten. Fisken behöver tas emot, beredas och levereras på ett sätt som fungerar i vardagen.

I flera kustkommuner pågår nu initiativ för att testa hur de kedjorna kan byggas upp. Ett fint exempel finns i Falkenberg där kommunen tillsammans med lokala aktörer ville gå från tanke till handling.

– Vi ville inte bara prata om det – vi ville testa det i praktiken, säger Elin Rehn, näringslivsutvecklare på Falkenbergs kommun.

Under våren fick elever i Falkenberg smaka lokal sjömat från Glommen och lokala tångprodukter. Men satsningen handlade inte bara om vad som serverades på tallriken. Eleverna fick också möta fiskare och producenter, ställa frågor och lära sig mer om råvarorna som finns precis utanför deras egen kust.

Förhoppningen är att sådana möten ska skapa större förståelse för maten från havet – och samtidigt bidra till att fler vågar tänka nytt kring hur lokal sjömat kan bli en del av offentliga måltider.

Egentligen handlar det inte om en helt ny idé, utan om att återupptäcka något som tidigare var självklart. Förr åt vi i större utsträckning den mat som producerades nära oss. Genom årtionden av rationalisering och effektivisering har kedjorna blivit längre – och avståndet mellan producent och konsument större.

Nu växer glädjande nog intresset för hur lokala värdekedjor åter kan bli en naturlig del av vardagen. Inte som ett steg tillbaka, utan som ett sätt att bygga mer hållbara och robusta system för framtiden.

Lokala kedjor stärker också beredskapen

Frågan handlar såklart om mer än enbart skolmat. Kortare värdekedjor lyfts allt oftare som en viktig del av Sveriges framtida livsmedelsberedskap. Något som aldrig varit så aktuellt som idag.

För att lokal matproduktion ska kunna vara en effektiv resurs vid en kris behöver samarbeten, logistik och affärsmodeller redan fungera i vardagen. Det går inte att bygga relationerna först när de behövs, det krävs både planering och samverkan.

Vägen dit kräver därför att fler vågar börja testa. Offentlig upphandling, transporter och lokal beredningskapacitet är några delar som behöver lösas – men erfarenheterna från initiativen längs kusten visar att positiv aktivitet sker när rätt aktörer möts.

Genom satsningar inom blå bioekonomi arbetar Innovatum Science Park för att koppla samman företag, forskning, kommuner och andra aktörer som tillsammans kan utveckla nya lösningar – från idé till verklighet.

– Ofta finns både råvarorna, viljan och idéerna redan där – men aktörerna behöver hitta varandra. Vår roll är att skapa sammanhang där nya samarbeten kan växa fram och idéer kan testas i praktiken, avslutar Lillemor Lindberg, innovationsledare på Innovatum Science Park.